Konstnär: Sebastian Poras Adolfsson — Pelagiska Stämmor

Pelagiska stämmor

Jag läser om en älv som en gång dundrade. Som skrek och tjöt när den rörde sig från Överumans sjö, genom landskap och städer, för att mynna ut i Norra Kvarken. Om Umeälven / Ubmejejnednuo's namn, som från samiskans Uma säger - hon som dundrar och tjuter. Älven är idag ett av många vattendrag som byggts ut med vattenkraft. Men också ett av många vattendrag som förändrats, stillnat och tystnat.

Jag återkommer till en plats jag ofta besökte när jag var yngre. Ett promenadstråk väster om Tväråns mynning ut i älven, nedanför stadsdelen Grubbe. Det finns en förskjutning i minnet från platsen. I huvudet så hör jag älvens rörelser. Hur vattnets strömmar slår mot strandkanten. Hur de små forsarna porlar, sjunger och ljudsätter omgivande stigar och åkrar. Men när jag går längs med stigen vid strandkanten så är älven tyst och minnet skört, föränderligt och förgängligt.

Pelagiska stämmor är ett verk som följer Umeälven / Ubmejejnednuo's tystnad genom landskap, städer, forsar och årstidernas skiftningar. I arbetet så har jag letat efter ljud, stämmor och röster längs med det långa vattendraget. Verket är baserat på fältinspelningar med hydrofon, en inspelningsteknik som tillåter att spela in ljud under vattnet. Det är baserat på ett fyrtiotal akustiska möten och soniska avtryck längs med älven. Genom verket så dyker vi ned i vattnets djup. Vi lyssnar till undervattenströmmarnas vibrationer. Till vattenkraftverkens skakningar och isens skälvande lossning. Till fiskarnas klagosånger och forsarnas dån under vattnet. Den som upplever verket följer de pelagiska stämmorna till fots genom älvlandskapet. Längs med samma promenadstigar som jag ofta återkommit till. Pelagiska stämmor är en reflektion över älvlandskapet och dess tysta minne.