Konstfrämjandet Västerbotten

2

Konstfrämjandet Västerbotten

Maskineriet- Simon Gran Danielsson

I Konstfrämjandet Västerbottens skyltfönster visas mellan 5 juni-19 juni Simon Gran Danielssons verk Maskineriet, ett försök att förkroppsliga en upplevelse av vår samtida kapitalism. I och med coronakrisen får verket en än mer mångbottnad innebörd, och förstärker känslan av ett maskineri som till varje pris måste fortsätta.

Maskineriet

Maskineriet är ett försök att förkroppsliga hur jag känner inför konsumtionen i vår samtida kapitalism. Hur det försöker dämpa en känsla som växer i mig. Hur jag matas med lyckan som följer i konsumerandets spår. Men också hur det är ostoppbart. Det spelar ingen roll om jag är där eller inte. Maskinen går oavsett. Nu har det här verket fått en ännu mer mångbottnad mening för mig. I coronakrisen och den framtidspådda ekonomiska kris som följer i dess spår. Plötsligt så är det som att maskineriet kräver en insats från alla länder, rädda oss, låt det fortsätta gå. Oavsett vad måste det rulla på. Viljan att få gå men ingen har möjlighet att leva i det. Maskineriet är en installation som jag visade första gången 2018 på Konstepidemin i Göteborg.

På Konstfrämjandet Västerbotten kommer verket att visas genom skyltfönstret och vara möjligt att ta del av dygnet runt.

Jag är Simon Gran Danielsson född 1986 i Kämpersvik. Utbildad konstnär vid Konsthögskolan i Umeå, Kunstakademiet i Tromsö och numera bosatt i Kållered utanför Mölndal. Som konstnär jobbar jag oftast med det offentliga rummet, känslor om alienation och funnet material. Senast var jag Västra Götalandsregionens gästateljestipendiat och fick åka till Detroit.

Tack till Magnus Danielsson för teknisk support.

The Machine

The Machine is an attempt to embody how I feel about consumption in our contemporary capitalism. How it tries to dampen a feeling that grows in me. How I am fed up with the artificial happiness that follows in the groove of the consumer spirit. But also how it’s unstoppable. It doesn’t matter if I’m there or not. The machine runs regardless. Now this piece has got an even more multifaceted meaning for me. In the corona crisis and the future economic crisis that follows in it’s tracks.Suddenly, it’s like the machinery demands an effort from all countries, save us, let it continue. No matter what it has to go on. The will to go on but no one has the opportunity to live in it. The machinery is an installation that I showed for the first time in 2018 at the Art Epidemic in Gothenburg.

At Konstfrämjandet Västerbotten the work will be shown through the display window and be possible to take part of twenty four seven.

I am Simon Gran Danielsson born 1986 in Kämpersvik. I went to the Umeå Academy of Fine Arts and Tromsø Academy of Contemporary Art, now I’m living and working in Kållered outside of Mölndal. As an artist Im interested in questions regarding the public rooms, feeling in relation to alienation and found material. In march I was Västra Götalandsregionens Artist in Residence in Detroit.

A special thanks to Magnus Danielsson for technical support.

  • Kungsgatan 33
  • 5 juni-19 juni